i väntan

 

står tyst i tålig väntan
vid en bråkande maskin:

    

               ett blixtrande tivoli
               brytande ljuset
               i morgonens
               dovljusa timma

 

ser genom fönstrets
polerade yta
hur världen brer ut sig
myllrar och sjuder
av jordens liv:

​

grenar och stammar
svepta av lavor
grågrönt, grönbrunt
nyanser av rött

​

gytter av småkryp
myror och vivlar
löper längs barken
framåt och åter
skiftar i färg
skepnad och mål

 

man i orange polyester
harklar försynt
frågar mig stilla:

​

             Ditt kaffe då?
             Koppen är till brädden fylld!

​

nickar adjö
tackar för sig
försvinner bort
mellan borden

 

för allt som lever
finns en mening